Stockholm växer och det leder till att stora mängder massor uppstår från både exploatering och infrastrukturprojekt. Som entreprenör eller fastighetsägare har du ett viktigt ansvar för att dessa massor hanteras på ett resurseffektivt sätt.
Massor är material som uppstår vid exempelvis exploatering, rivningar, vägarbeten eller industriella processer.
Det kan röra sig om
Efter att materialet har behandlats eller bearbetats kan det ofta användas på nytt i anläggningsarbeten.
Massor ska hanteras enligt avfallshierarkin. Det betyder att man i första hand ska försöka förebygga att avfall överhuvudtaget uppstår.
En resurseffektiv hantering innebär att man:
För att massorna ska hamna rätt krävs en hantering som är säker för både miljö och hälsa. Hantering av massor kan innebära att de används på den plats där de har uppstått eller att de behöver transporteras till andra platser för att omhändertas.
Massorna används på samma plats där de uppstod eller transporteras till en annan plats för att användas.
Om massorna är förorenade eller har för dåliga egenskaper för att kunna användas måste de tas ur kretsloppet och läggas på en deponi.
Masshantering och användning av massor i anläggningsarbete, Naturvårdsverkets webbplats
Den som hanterar massor måste veta vad materialet innehåller och vilka egenskaper det har. Detta görs ofta genom provtagning och analys.
I varje steg av hanteringen ska man också göra en riskbedömning. Man undersöker då till exempel hur omgivningen påverkas där massorna lagras eller slutligen används.
Innan du hanterar eller använder massor måste du göra en riskbedömning. Du ska kunna visa att hanteringen sker på ett sätt som inte skadar miljön eller människors hälsa.
Bedöm riskerna innan massorna används, Naturvårdsverkets webbplats
Sveriges berggrund innehåller naturliga ämnen, som sulfider och arsenik. Om man hanterar berget ovarsamt kan det skada både människor och miljö. Därför är det viktigt att man känner till bergets egenskaper innan det används.
Naturvårdsverket har tagit fram nationella riktlinjer för hur man ska hantera entreprenadberg i bygg- och anläggningsprojekt. Enligt Naturvårdsverket går det att använda nästan allt berg som uppstår, men i vissa fall krävs extra försiktighet för att undvika risker.
Riskbedömningen är viktig för att fastställa om materialet är biprodukt eller avfall och därmed vilken lagstiftning som är tillämplig.
Om massorna räknas som avfall och ska återvinnas i anläggningsarbeten måste du göra en anmälan om återvinning av avfall för anläggningsändamål.
Hur massorna får och ska hanteras beror på om de räknas som avfall eller inte. Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning som hjälper dig att avgöra om dina massor ska betraktas som avfall.
Det kan verka som en enkel lösning att ta emot massor för utfyllnad eller markförbättring. Men om massorna innehåller föroreningar eller avfall kan du som mottagare bli ansvarig för både sanering och kostnader.
Spara avtal och leveranssedlar. Notera mängderna, var massorna har placerats och vem som levererat dom.
Kontakta miljöförvaltningen innan massorna läggs ut om du är osäker. Det är betydligt billigare att ställa frågor i förväg än att hantera föroreningar i efterhand.
Om massorna är förorenade kan det leda till dyra krav på undersökningar och sanering. Kom ihåg att det oftast är markägaren som blir ansvarig när massorna väl har tagits emot.
Huvudregeln är att den som utför den aktivitet som skapar avfallet räknas som avfallsproducent. Det är därför viktigt att ni tidigt i projektet kommer överens om vem som har vilken roll.
Om du är osäker på vem som är avfallsproducent i ditt projekt finns mer information och exempel på Naturvårdsverkets webbplats.
I Stockholms stad har många områden förorenats av tidigare industriell verksamhet eller förorenade fyllnadsmassor. Misstänk därför föroreningar även om jorden ser normal ut och inte luktar avvikande.
Transporter av massor leder till utsläpp som påverkar klimatet, samtidigt som luftföroreningar och trafikbuller ökar. För att minska denna påverkan bör du optimera logistiken genom att minimera antalet transporter och välja den kortaste möjliga vägen.
För att avfall ska kunna återvinnas i anläggningsarbeten måste man först säkerställa att materialet håller rätt kvalitet.
Om föroreningshalten är så låg att risken bedöms som försumbar räknas den som "mindre än ringa risk" (MRR). Massor med denna nivå kan användas för anläggningsändamål utan att du behöver göra en anmälan till miljöförvaltningen.
När risken bedöms som ”ringa” är den något större än försumbar, men fortfarande så liten att återvinningen oftast godkänns. Vid ringa risk krävs en anmälan till miljöförvaltningen för prövning och kontroll av platsen.
Om risken för förorening bedöms som ringa måste du göra en anmälan till miljöförvaltningen senast sex veckor innan arbetet startar.
Mer än ringa risk: Om risken bedöms överstiga detta krävs ofta tillstånd (exempelvis från Länsstyrelsen) eftersom det finns en märkbar risk för att mark eller vatten förorenas.
Du som planerar att krossa eller sortera berg, naturgrus med mera behöver göra en anmälan. Detsamma gäller för krossning, siktning och motsvarande mekanisk bearbetning av icke farligt avfall. Detta inkluderar all krossning och bearbetning av betong.
Syftet med anmälan är att miljöförvaltningen ska kunna bedöma hur verksamheten uppfyller krav på bland annat buller och utsläpp, provtagning och kontroll av mottaget material samt ta ställning till om platsen är lämplig.
Du får inte starta verksamheten förrän miljöförvaltningen har fattat beslut om följande:
Om mer än 10 000 ton icke farligt avfall ska behandlas krävs tillstånd av Länsstyrelsen Stockholm.
Miljöfarlig verksamhet, Länsstyrelsen i Stockholms webbplats
Du som planerar att lagra massor som utgör icke-farligt avfall kan behöva göra en anmälan. Syftet med anmälan är att miljöförvaltningen ska kunna bedöma hur verksamheten uppfyller krav på bland annat buller och utsläpp samt ta ställning till om platsen är lämplig.
Du måste göra en anmälan (enligt anmälningsplikt C och verksamhetskod 90.40) om du lagrar icke-farligt avfall som ett steg i insamlingen och mängden avfall vid något tillfälle överstiger följande gränser:
Du behöver ansöka om tillstånd (enligt tillståndsplikt B och verksamhetskod 90.30) om du lagrar icke-farligt avfall som ett steg i insamlingen och mängden avfall vid något tillfälle överstiger följande gränser:
Du som arbetar med markentreprenad, anläggning eller andra typer av markarbeten måste se till att invasiva främmande arter inte sprids.
Invasiva arter kan följa med maskiner, material och jordmassor till arbetsplatsen. Om de sprids kan det leda till problem både under byggtiden och långt efter att projektet är avslutat.
Invasiva främmande arter som sprids med massor, Naturvårdsverkets webbplats
Förorenat vatten kan behöva samlas upp och ledas bort vid bygg- och anläggningsarbeten. Detta gäller exempelvis dagvatten, grundvatten, länshållningsvatten, processvatten och spillvatten från verksamheten.
Stockholms stad har tagit fram en vägledning för utsläpp av vatten. I vägledningen framgår bland annat parametrar och riktvärden.
Uppdaterad
