Rivningsavfall

För att det farliga avfallet och andra avfallsslag ska kunna hanteras rätt måste man inför en rivning planera avfallshanteringen. Planeringen förutsätter kännedom om vilka avfallsslag som kommer uppstå, var i byggnaden de finns och vilka mängder som kan förväntas. Därför krävs det att en materialinventering av byggnaden görs innan rivning.

Kontrollplan

Vid inventeringen ska objektets ingående avfallsslag identifieras och mängd beräknas och sammanställas i ett dokument eller i en kontrollplan i vilken det ska framgå hur avfallet ska hanteras vid rivning. För att det farliga avfallet ska kunna tas omhand på rätt sätt krävs det inför rivningen dokumentation om hur det ska demonteras, hanteras, transporteras och slutligt omhändertas i rivningsprocessen.

Plan- och bygglagen kräver en kontrollplan vid rivning av byggnad och invändiga rivningsarbeten där det uppkommer farligt avfall. 

På Sveriges byggindustriers webbplats kan du hitta vägledning och blanketter som underlättar för inventering och hantering av rivningsavfall samt slutredovisning.

Resurs- och avfallshantering vid byggande och rivning

I samband med rivning kan det hända att det upptäcks förorening i byggnaden. Den som äger eller brukar en fastighet ska genast informera miljöförvaltningen om man upptäcker föroreningar i byggnaden som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Anmälan

Sanering och efterbehandling av förorenad byggnad ska anmälas till miljöförvaltningen senast sex veckor innan saneringsstart, om åtgärden kan medföra risk för spridning eller exponering för föroreningarna.

Exempel på saneringsåtgärder som ska anmälas:

• rensning, spolning och avlägsnande av avloppsrör som innehåller kvicksilver
• borttagande av fogar och halkfria golv innehållande PCB  I Stockholm ska anmälan ske senast tre veckor innan saneringsstart

Vid tillsyn av rivningsverksamhet kontrollerar miljöförvaltningen att avfallet sorteras och hanteras på rätt sätt, att det finns dokumentation som anger hur och vem som har ansvar för olika moment i rivningsprocessen, att inventering innan rivning är gjord och kontrollplan eller liknande dokumentation stämmer överens med inventeringen. Här följer några vanliga brister som miljöförvaltningen har identifierat.

• Inventering ej gjord – hur vet man då hur avfallet ska sorteras och var finns det farliga avfallet i byggnaden?
• Inventering saknas på plats – om tveksamheter uppstår hur ska man då veta hur avfallet ska hanteras?
• Inventeringar är bristfälliga, det kan t.ex. saknas uppgift om mängd farligt avfall och var i byggnaden det farliga avfallet finns – hur kan den som ska ta bort avfallet veta vad som ska tas bort och hur mycket?
• Bristfällig förvaring av farligt avfall – farligt avfall ska förvaras oåtkomligt för utomstående vilket ofta kräver låsbara utrymmen samt regelbunden bortforsling av avfallet.
• Elavfall sorteras som metall – elavfall ska sorteras i egen fraktion.
• Bristande uppföljningssystem – finns inga sammanställningar över insamlade mängder avfall eller avstämning av avfallsmängder som angivits inventeringen och omhändertagna mängder. Hur vet man då att allt avfall hanterats på rätt sätt?
• Utebliven information om föroreningar i byggnaden – har man hanterat avfallet på rätt sätt vid omhändertagandet? Hade det krävts åtgärder som inte gjordes?

För att visa på att rivning och avfallshantering skett korrekt krävs det att dokumentation och kvitton som uppkommer i rivningsprocessen samlas in och sammanställs. En bra sammanställning underlättar arbetet med att ge beställaren och tillsynsmyndigheter rätt uppgifter. Dokumentationen bör sparas i minst tre år, vilket är kravet på hur länge kvitton och transportsedlar för det farliga avfallet ska sparas.

Miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret har gemensamt tagit fram ett uppföljningssystem för hur rivningsavfall kan redovisas.