Vägledning för inomhus- och utomhusmiljö

På den här sidan hittar du som är fastighetsägare eller verksamhetsansvarig inom skola eller barnomsorg vägledningar för inomhus- och utomhusmiljö.

Vägledning för inomhusmiljö

Vägledningen ger tips och råd för att uppnå en god inomhusmiljö i skola och förskola. Den vänder sig till verksamhetsutövaren och fastighetsägaren.

Verksamheten

Verksamheten har ett övergripande ansvar för miljön på skolan eller förskolan. Det innebär att löpande undersöka vilka miljö- och hälsoskyddsrisker som finns.

Verksamheten ska ha dokumenterade rutiner för att förebygga riskerna och kontrollera att rutinerna följs. Om det finns brister i inomhusmiljön behöver verksamheten se till att de utreds och åtgärdas.

Fastighetsägaren

Fastighetsägaren ansvarar vanligtvis för brister som är fastighetsrelaterade, till exempel fuktskador, bristfällig ventilation eller buller från ventilationen. Ibland är det verksamhetens ansvar att utreda och åtgärda bristerna. Det gäller exempelvis när det vistas fler personer i lokalerna än vad ventilationen är dimensionerad för.

Ansvarsfördelning

Upprätta en tydlig ansvarsfördelning mellan verksamheten och fastighetsägaren. Då blir det enklare att veta vem som ska rätta till problem eller utföra undersökningar. Verksamheten ska ha dokumenterade rutiner för felanmälan till fastighetsägaren.

Buller kommer vanligtvis från ventilationen, men det kan också komma från radiatorer, kylskåp eller projektorer. I Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus finns riktvärden som används för att bedöma om bullret är en olägenhet för människors hälsa.

Fastighetsägarens ansvar

Fastighetsägaren ansvarar för att åtgärda buller från fasta installationer.

Verksamhetens ansvar

  • Verksamheten ansvarar för att åtgärda buller som uppstår i verksamheten.
  • Verksamheten bör regelbundet undersöka buller i lokalerna.
  • Verksamheten ska veta vilka rum som är projekterade för stadigvarande vistelse.
  • Om verksamheten vill använda lokalerna på ett annat sätt ska man se till att riktvärden för ventilation och buller uppfylls.

Exempel på hur buller i verksamheten kan minskas

  • Sätt upp akustikplattor i taken och möbeltassar under bord och stolar
  • Inred lokalerna med ljudabsorbenter eller ljuddämpande bord.
  • Textiler har en ljuddämpande effekt men samlar även damm och andra föroreningar. Tänk på att tvätta dem regelbundet.

Dålig luft kan bero på bristande underhåll av ventilationen eller att ventilationen inte är anpassad efter hur många som vistas i lokalerna.

Fastighetsägarens ansvar

Fastighetsägaren ansvarar för att kontrollera fastighetens ventilationssystem regelbundet med hjälp av en behörig besiktningsman. Det kallas för obligatorisk ventilationskontroll (OVK).

I skolor och förskolor ska ventilationssystemet kontrolleras vart tredje år.

Fastighetsägaren ansvarar vanligtvis även för underhåll av ventilationen. Underhåll omfattar bland annat kanalrensning, justering av luftflöden och åtgärder av brister som noterats i samband med ventilationskontrollen.

Verksamhetsutövarens ansvar

  • Verksamhetsutövaren ska veta hur många personer ventilationen är anpassad för.
  • Om det saknas underlag för att veta om ventilationen är tillräcklig bör verksamheten se till att ventilationen kontrolleras och att luftflöden mäts upp. Samråd alltid med fastighetsägaren/förvaltaren.
  • Verksamheten ansvarar för åtgärder om personbelastningen är för hög i förhållande till ventilationens kapacitet.

En åtgärd är att ha färre personer i rummet. Om det inte är möjligt behöver ventilationen åtgärdas.

Verksamheten ska alltid samråda med fastighetsägaren om ventilationen behöver åtgärdas. Vid mer omfattande ventilationsåtgärder kan evakuering av verksamheten bli nödvändig.

Ta reda på om ventilationen är tillräcklig

En godkänd OVK innebär att ventilationen fungerar som det var tänkt när systemet togs i bruk. Om ventilationen i ett klassrum från början är dimensionerad för att klara en belastning på 18 personer och det istället nu vistas 32 personer i rummet räcker inte ventilationen till och luften blir dålig.

Ventilationen måste alltid vara anpassad efter verksamheten och personbelastningen. En personbelastningskarta är ett bra verktyg för att ta reda på hur många personer ventilationen klarar av.

Enligt Folkhälsomyndighetens riktvärden bör uteluftsflödet inte understiga 7 l/s per person med ett tillägg på minst 0,35 l/s per m2 golvarea, för att få bra ventilation.

För att uppnå riktvärdena krävs oftast att ventilationen i skolor och förskolor har mekanisk till- och frånluft.

Personbelastningskarta

  • En personbelastningskarta är ett bra verktyg för att få fram hur många personer ventilationen är anpassad för. Miljöförvaltningen har tagit fram en beräkningsmall som stöd.
  • Beräkning för personbelastningskarta (xlsx)
  • Personbelastningskarta – mall (docx)
  • För att ta fram en personbelastningskarta behövs uppgift om kvadratmeteryta och tilluften (den friska luften som tillförs rummen) som finns i luftflödesprotokollet eller i ventilationsritningen. Man kan antingen använda sig av de projekterade eller de uppmätta tilluftsflödena. I OVK- protokollet kan det saknas uppgifter för samtliga rum.
  • Använder man sig enbart av det projekterade värdet så krävs det att man kontrollerar så att det projekterade och uppmätta luftflödet stämmer överens och ger en rättvis bild av ventilationskapaciteten.

Vädra effektivt under kort tid

Vädring bör ske kort och effektivt under cirka 5 minuter med flera fönster öppna samtidigt. Vädra innan och efter stora samlingar. 

Att låta fönster stå öppna länge är inte energieffektivt. Barn och unga kan även störas av buller utifrån om fönster står öppna.

Verksamheten ska veta vilka farliga kemiska produkter som används. De ska dokumenteras i en kemikalieförteckning. Exempel på farliga kemiska produkter är labbkemikalier, städ- och rengöringsprodukter, desinfektionsmedel och målarfärg.

  • Uppdatera kemikalieförteckningen årligen och se till att alla produkter som används i verksamheten finns med i förteckningen.
  • För kommunala verksamheter finns det digitala kemikaliehanteringssystemet Chemsoft som hjälp. Chemsoft
  • Till varje faroklassad produkt ska det även finnas säkerhetsdatablad. Förvara dem  på ett lättillgängligt ställe som alla på arbetsplatsen känner till.

En bra lokalvård hjälper till att hålla en god hygienisk standard och minska föroreningar i inomhusmiljön som skadliga kemikalier, mögel, kvalster, bakterier och virus, pollen och pälsdjursallergen.

Verksamhetsutövarens ansvar

  • Verksamhetsutövaren ska ha kunskap om hur avtalet för städningen ser ut och följa upp det.
  • Även om städningen utförs av en annan aktör ska rätt städmetoder och städutrustning användas.
  • Dokumenterade städrutiner ska finnas för både den dagliga städningen och storstädningen.
  • Städrutiner ska även finnas för städning på hög höjd i gymnastiksalar, redskapsförråd, städförråd och ventilationsdon
  • Städrutinen bör innehålla städfrekvens, omfattning, metod, städmaterial och ansvar.

Städrutiner

Lokaler som alltid används ska städas dagligen.

Städningen bör omfatta:

  • rengöring av lättåtkomliga ytor, som till exempel golv, bord, bänkar, stolar, och mattor,
  • ytor som man ofta tar i med händerna, som till exempel handtag och strömbrytare,
  • omklädningsrum eller toaletter med hög belastning kan behöva städas flera gånger dagligen.

Metoder

Det är viktigt att använda rätt metod på rätt material vid städningen. Ta därför reda på vilka städmetoder som krävs för de olika utrymmena och deras ytskikt.

Torra städmetoder med mikrodukar eller fuktiga dukar och moppar virvlar upp mindre damm och färre kemiska produkter behövs. Det minskar även risken för städskador.

Våta metoder sliter på golvet och kräver att vattnet byts ofta för att resultatet ska bli bra.

Dammsugare ska ha ett effektivt filter för utblåsningsluften.

Undvik golvpolish

Vid storstädning och golvvård bör ni undvika att använda golvpolish. Felanvändning av golvpolish kan leda till besvär kopplat till inomhusmiljön. För dig som har SISAB som fastighetsägare finns information om bland annat golvvård i Sisabs städhandbok.

Möblera för städningen

  • Golv och övriga ytor ska gå att komma åt.
  • Förvara material, leksaker, madrasser och liknande i skåp så att de inte ligger och samlar damm.
  • Ju mer öppna ytor desto mer damm blir det i luften.

Se till att barn och ungdomar inte är i rummet vid städning så att de inte andas in damm eller städkemikalier.

  • Minst en toalett per 15 barn/ungdom.
  • Syftet är att minimera risken för smittspridning samt att de inte ska gå och hålla sig.
  • Temperaturen bör vara mellan 20 och 22˚C.
  • Golvtemperaturen bör helst vara runt 18˚C och bör inte vara lägre än 16˚C.
  • I lokaler där känsliga grupper vistas ställs högre krav på inomhustemperaturen.
  • Drag från dörrar eller fönster bör åtgärdas.
  • Sätt upp termometrar i lokalerna för att hålla koll på temperaturen under året.

Värmeböljor särskild risk för små barn

Barn i åldern 0-5 år är extra sårbara för höga temperaturer. Mindre barn kan inte reglera sin kroppstemperatur lika effektivt som vuxna eftersom de inte svettas lika mycket. De söker sig inte själva till svalare områden eller dricker när de behöver.

Höga temperaturer kan leda till värmeutmattning och i allvarliga fall värmeslag. Riskerna med värme ökar om barnet har en kronisk sjukdom som diabetes eller hjärt- och kärlsjukdom.

Det finns en stark koppling mellan fuktskador i byggnader och hälsoproblem. Fukt kan orsaka mögel och bakterier som avger kemiska ämnen.

  • Fastighetsägaren ansvarar för att utreda och åtgärda fuktskador.
  • Verksamheten ansvarar för att felanmäla misstänkt fuktskada till fastighetsägaren.  

Tecken på fuktskador är missfärgning, avvikande lukt och bubblor i mattor eller tapet. Kontrollera även att det inte finns fuktskador innan ni börjar använda en ny lokal. En gammal fuktskada som är felaktigt åtgärdad kan också orsaka hälsoproblem.

För att minimera risken att legionella växer till i vattenledningarna ska varmvattnet ha rätt temperatur och ledningarna ska vara utformade på rätt sätt.

Vattnet i en varmvattenberedare ska vara minst 60˚C och i ledningarna ska varmvattnet vara minst 50˚C.

Där små barn på egen hand kan tvätta händerna finns det risk för skållning. Temperaturen ska därför regleras ned till 38˚C vid blandaren. Nedregleringen ska vara fackmannamässigt utförd. Kontakta fastighetsägaren om du är osäker.

  • Lokalerna ska ha tillräckligt med dagsljus. Barn och unga ska ha möjlighet att se ut.
  • Fönsterytan bör vara minst 10 procent av golvytan i de utrymmen där barnen och ungdomarna vistas dagligen.
  • Källarlokaler erbjuder sällan tillräckligt med dagsljus och bedöms inte vara lämpliga som skol- eller förskolelokaler.

Det är vanligt med sjukdomar som är kopplade till överkänslighet, exempelvis allergi. För att alla barn och ungdomar ska må bra ska du tänka på följande:

  • Ta reda på vilka allergier som barn, unga och personal har. Det kan röra sig om pälsdjur, pollen, starka dofter eller olika former av matallergier.
  • Ta fram rutiner för att förebygga problem med allergier. Bra städning och bra ventilation i skolan är viktigt för att minimera allergen-nivåer till den lägsta möjliga nivå, samt förhindra att barn och ungdomar blir sämre i sin allergi i skolan.

Ta fram rutiner för handtvätt vid exempelvis blöjbyten, toalettbesök och måltider. För handhygienen ska det finnas flytande tvål och engångshanddukar på alla toaletter.

Ta också fram rutiner för vad personalen och föräldrarna ska göra vid utbrott av smitta. Exempel på åtgärder som bör vidtas vid utbrott av smitta är:

  • Rengöring av leksaker och annat pedagogiskt material.
  • Information till föräldrar
  • Extra städning, särskilt av ytor som man tar i med händerna som handtag.

Höga radonhalter ökar risken för lungcancer på lång sikt. Fastighetsägaren ansvarar för att mäta och vid behov åtgärda för höga halter.  

Radon bör mätas vart tionde år. Vid omfattande renovering, ombyggnad i lokaler eller renovering som påverkat ventilationsflödena i större omfattning bör en ny mätning göras.

Vägledning för utomhusmiljö

Vägledningen ger stöd och råd för lokalisering, planering och underhåll av utemiljöer vid skolor och förskolor. Den vänder sig till verksamhetsutövaren och fastighetsägaren. Kontakta miljöförvaltningen om du vill veta mer om buller, luftföroreningar eller markföroreningar där du planerar att etablera din verksamhet.

Väg- och spårtrafik är den vanligaste källan till buller i utemiljöer på skola och förskola. Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden för trafikbuller. Riktvärdena gäller både nya och befintliga gårdar vid skolor, förskolor och fritidshem.

  • Ljudnivån bör ligga under 50 dBA på minst halva gårdens yta. Särskilt i de områden där barnen och ungdomarna vistas mest, som på ytor för lek, vila och pedagogisk verksamhet.
  • På övriga ytor bör ljudnivån inte överstiga 55 dBA.
  • En målsättning bör vara att ha en ljudnivå under 50 dBA på så stor yta som möjligt.

För vissa luftföroreningar finns gränsvärden som anger vilka halter som inte får överskridas i utomhusluften, så kallade miljökvalitetsnormer. Du behöver kontrollera och redovisa att miljökvalitetsnormerna klaras på gården.

Även halter som är lägre än miljökvalitetsnormerna kan påverka barns hälsa. På förskole- och skolgårdar bör man alltid eftersträva så låga halter av luftföroreningar som möjligt. 

  • I Stockholm är det miljökvalitetsnormerna för partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) som riskerar att överskridas.
  • För partiklar (PM10) ska dygnsmedelvärdet inte överstiga 50 µg/m3.
  • För kvävedioxid (NO2) ska dygnsmedelvärdet inte överskrida 60 µg/m3.

Inför etablering av skola eller förskola måste verksamhetsutövaren se till att marken är lämplig för verksamheten. Ofta behöver en miljöteknisk markundersökning genomföras på fastigheten. Både jord och grundvatten bör provtas för föroreningar och flyktiga ämnen.

  • Kontakta miljöförvaltningen innan provtagning så att den blir så ändamålsenlig som möjligt.
  • Underrätta miljöförvaltningen om ni upptäcker markföroreningar.
  • Informera miljöförvaltningen om resultat från provtagningar även om Naturvårdsverkets riktvärdena för känslig markanvändning inte överskrids.

Magnetfält finns bland annat kring elektriska apparater, trådlösa telefoner och kraftledningar. Sverige har inte några gränsvärden för långtidsexponering av magnetfält, varken i arbetsmiljön eller för allmänheten.

Miljöförvaltningen utgår från gällande forskning och tillämpar 0,4 µT (mikrotesla) som riktvärde vid lokalisering av skola/förskola.

Det är viktigt att det finns plats för lek på skolgården för att stimulera barn och ungas fysiska aktivitet. En rymlig utemiljö ger större möjlighet till variation och valfrihet mellan olika aktiviteter.

Riktvärdet är 40 kvm friyta per barn i förskola och 30 kvm friyta per barn i grundskola. Den totala storleken på friytan bör helst vara över 3000 kvm.

Ibland kan det vara svårt att skapa rymliga skolgårdar, särskilt i innerstaden. En mindre gård bör kompenseras med högre ambitioner för gårdens kvalitet, som:

  • vegetation och topografi
  • indelning av gården i olika zoner
  • ett bra mikroklimat som gör det möjligt att vistas ute i både sol och skugga
  • god luft- och ljudkvalitet
  • tillgänglighet för alla barn
  • samspel mellan inne och ute

Om ytan är mindre än 20 kvm/barn eller om det helt saknas gård bör det finnas parker eller grönområden i närheten som verksamheten kan gå till varje dag. Områdena man besöker bör ha goda ljus- och skuggförhållanden.

Verksamheten bör tillsammans med fastighetsägaren se till att det finns solskydd där barnen leker ofta eller där de inte rör på sig så mycket, som vid fikabord och sandlådor.

Tillfälliga solskyddslösningar som parasoller bör användas som ett komplement till det fasta solskyddet, eller som en tillfällig lösning i väntan på ett fast solskydd.

Träd, buskar och annan vegetation är ett bra UV-skydd och stimulerar samtidigt barnen till lek och rörelse.

Rutiner

Verksamheten bör upprätta rutiner för:

  • Planera utevistelsen så att barnen inte är ute när solen är som starkast mellan klockan 11.00 och 15.00.
  • Uppmuntra barnen att vara på de skuggiga delarna av gården.
  • Informera föräldrar om att barnen bör ha heltäckande kläder, solkräm och solhatt.

Många material innehåller skadliga ämnen och ska inte användas till lekplatser, gungor, sittbänkar, sandlådor eller odlingsbehållare på en förskole- eller skolgård eller i en parklek.

Exempel

  • Gamla bildäck kan innehålla skadliga ämnen. Använd gungor med nytillverkade däck i barnvänligt material.
  • Äldre tryckimpregnerat trä kan innehålla tungmetaller och hormonstörande ämnen.
  • Äldre kreosotimpregnerat virke (stockar, telefonstolpar, järnvägsslipers med mera) innehåller cancerframkallande ämnen.
  • Vaxdukar kan innehålla ftalater (äldre PVC) eller högfluorerade ämnen (nyare varianter).

Konstgräs och gummigranulat

Använd i första hand alternativa material till konstgräs och gummigranulat.  

Om konstgräs, gummigranulat eller platsgjutet gummi ändå ska användas:

Majoriteten av de som röker börjar röka i tonåren. Att förebygga rökning är därför en av de viktigaste åtgärderna som skolan kan göra för att främja hälsa.

Rökning är förbjuden:

  • vid entréer och i lokaler för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn och unga.
  • på skolgårdar och förskolegårdar och områden utomhus vid fritidshem.
  • i lokaler som allmänheten har tillträde till.
  • dygnet runt på dessa platser för elever, personal och besökare.
  • Förbudet gäller även för e-cigaretter och andra likvärdiga tobaksprodukter.

Verksamheten är ansvarig för att rökförbudet följs

  • Askkoppar eller anvisad plats för rökning ska inte finnas på skolans område.
  • Städa regelbundet bort fimpar och cigarettpaket på skolgården.
  • Skylta att rökning är förbjuden på skolgården.
  • Informera elever och föräldrar om rökförbudet och vad skolan gör för att det ska följas.
  • Ha rutiner för hur personalen ska agera när elever eller andra röker på skolgården.

Läs även

Uppdaterad