Drift och skötsel av plaskdammar

När du planerar en plaskdamm är placeringen viktig för både vattenkvalitet, säkerhet och skötsel.

• Undvik att placera dammen i lågpunkter där vatten kan samlas.
• Välj gärna en plats med viss insyn från bostäder eller gång- och cykelvägar för att minska risken för skadegörelse.
• Planera parkmiljön så att dammen får viss skugga, men se till att grenar inte hänger över vattnet.
• Undvik trädslag som kan orsaka problem i anläggningen, exempelvis pil vars löv kan sätta igen pumpar och filter.
• Håll närliggande gräsmattor i gott skick och ansa buskar och annan växtlighet regelbundet.
• Välj slitstarka gräsytor och förebygg att jordytor blir blottade.
• Om det finns grusytor i närheten bör åtgärder vidtas för att hindra sand och grus från att rinna ut på ytorna runt dammen vid kraftigt regn.
• Sträva efter skyddsavstånd till andra aktiviteter i parken.
• Om det finns en parklek intill bör den avgränsas, till exempel med staket, för att minska risken att sand förs till dammen.
• Om ungdomsaktiviteter, exempelvis en skateboardramp, planeras i närheten bör ett skyddsavstånd på minst 50 meter eftersträvas.
• Undvik att placera grillplatser intill dammen om de inte har egen vattenkran.

En god hygienisk utformning minskar risken för föroreningar och bidrar till en bättre vattenkvalitet.

• Det ska finnas en dusch med god avrinning.
• Markytan runt duschen bör vara hårdgjord hela vägen fram till området runt dammen. En större hårdgjord yta minskar också slitaget på intilliggande gräsmattor.
• Vid varje damm ska det finnas en tydlig informationsskylt med regler för användning, hygienråd samt kontaktuppgifter för felanmälan och ansvarig stadsdel.
• Sträva efter att det finns tillgång till toalett i närheten.

Plaskdammen ska vara lätt att hålla ren och utformad så att risken för föroreningar minimeras.

• Botten ska vara tät, lätt att rengöra och fri från ytor som kan orsaka skador.
• Undvik installationer som försämrar vattenomsättningen eller försvårar rengöring.
• Om installationer ändå väljs behöver skötselrutinerna anpassas för att säkerställa god vattenkvalitet.
• Installationer kan locka fåglar och öka risken för föroreningar. Var därför särskilt försiktig på platser där fåglar redan är ett problem.
• Trappor ska utformas så att vattencirkulationen inte försämras och rengöring kan ske effektivt.
• Dammen ska utformas så att föroreningar från omgivningen inte kan rinna ned i vattnet.
• Kröningen runt dammen bör vara bred, lätt att rengöra och luta svagt utåt så att regnvatten leds bort från dammen.
• Kröningen ska vara sammanhängande runt hela dammen och fungera som skydd mot löv och skräp.
• Området runt dammen ska vara hårdgjort, lätt att rengöra och luta bort från dammen för att undvika att vatten samlas i pölar.
• Antalet dagvattenbrunnar och deras placering ska anpassas efter platsens förutsättningar.

Den tekniska utformningen ska säkerställa god vattenkvalitet och en stabil drift.

• Nya plaskdammar ska utrustas med trycksandfilter.
• Vattencirkulationen ska vara effektiv i hela dammen och ge minst en omsättning per timme. Två omsättningar per timme bör eftersträvas.
• Nivåreglering och klorering ska vara automatiserade.
• Dammen ska vara utrustad med pH-reglering.
• Mätning ska ske med fri klormätare, inte redoxmätare.
• Pumpen ska vara tryckande och kunna ge varje dysa ett flöde på minst 6 m³ vatten per timme.
• Doseringspumpen för klor bör styras med frekvensreglering i stället för av- och påslag.
• Dammen ska vara utrustad med flödesvakt.
• Nya plaskdammar bör ha ett teknikhus. Undvik pumpgropar eftersom de innebär sämre arbetsmiljö och kan leda till ökat slitage på utrustningen.

Gör en riskbedömning för varje plaskdamm.

Riskbedömningen ska hållas aktuell och uppdateras när verksamheten förändras, till exempel vid ombyggnationer, renoveringar eller andra förändringar som kan påverka vattenkvaliteten eller säkerheten.

Det ska finnas rutiner för hur plaskdammen ska startas upp, skötas och drivas under säsongen samt stängas efter säsongens slut.

Skriftliga rutiner ska bland annat finnas för

• provtagning av badvattnet
• städning och rengöring av dammen och närliggande ytor
• hantering av kemikalier
• hantering av incidenter som kan påverka badvattenkvaliteten, till exempel förhöjda bakteriehalter eller fekala föroreningar. 

Det ska också finnas

• en tydlig ansvarsfördelning mellan berörda entreprenörer och andra aktörer
• aktuell teknisk dokumentation, såsom driftkort, funktionsöversikter och ritningar
• kunskap om reningsanläggningens kapacitet
• tydliga och väl synliga skyltar med regler och kontaktuppgifter vid varje plaskdamm. 

Efter badsäsongen bör verksamheten utvärderas. Gå igenom resultaten från vattenanalyserna samt erfarenheter från drift, skötsel och städning. Vid behov bör rutiner och åtgärder ses över inför nästa säsong.

Inför badsäsongen

Förbered plaskdammen och dess omgivning innan säsongen startar.

• Städa dammen och området runt omkring noggrant, både hårdgjorda ytor och gräsytor inom cirka 10–20 meter.
• Ansa buskar och ta bort grenar som hänger över dammen.
• Se till att ytan närmast dammen och duschen är fri från löv, växtrester och vegetation.
• Åtgärda blottade jordytor på närliggande gräsytor och skydda dem tills gräset har återhämtat sig.
• Kontrollera att reningsanläggning, dusch och vattencirkulation fungerar som de ska.
• Reparera vid behov skador på hårdgjorda ytor runt dammen.
• Se över behovet av avgränsningar mot exempelvis sandlådor för att minska risken att sand hamnar i dammen.
• Om det finns en grillplats i närheten bör det finnas en separat vattenkran för diskning, så att plaskdammen inte används för detta.
• Säkerställ att det finns reservdelar till viktiga komponenter så att eventuella fel snabbt kan åtgärdas under säsongen.

Under badsäsongen

Plaskdammen behöver följas upp och skötas regelbundet för att säkerställa god vattenkvalitet.

• Ta bakterieprover varannan vecka.
• Besök plaskdammen dagligen.
• Kontrollera vattenytan och området runt dammen vid varje besök och åtgärda eventuella problem.
• Sätt in extra städning vid behov, till exempel under perioder då träd och buskar släpper frön eller annat material som kan påverka vattenkvaliteten.
• För daglig journal över vattenkvalitet och reningsanläggningens funktion.
• Kontrollera den automatiska doseringen av desinfektionsmedel varje dag och dokumentera resultaten i driftjournalen.
• Byt vattnet minst en gång i veckan eller oftare om det behövs.
• Sköt och backspola filtren regelbundet. Detta ska göras innan dammen töms och rengörs, men kan behöva göras oftare vid behov.
• Rengör dammen noggrant, gärna med högtrycksspolning, innan den fylls med nytt vatten.

Om en händelse inträffar som kan påverka vattenkvaliteten, till exempel en fekal förorening eller annan allvarlig incident, ska nödvändiga åtgärder vidtas omgående.

Vidtagna åtgärder ska dokumenteras och rapporteras till miljöförvaltningen.

Krav på analysresultat  

Analysresultaten ska uppfylla kraven i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad (HSLF-FS 2021:11). Avsteg får göras från kraven på analys av kemiska parametrar.

Tillsynsvägledning bassängbad, Folkhälsomyndighetens webbplats

Mikrobiologiska parametrar

Provtagning ska göras för

• odlingsbara bakterier och
• Pseudomonas aeruginosa.

Gränsvärden

• Odlingsbara bakterier under 100 cfu/ml
• Pseudomonas aeruginosa får inte påvisas.

Provtagning ska göras minst var 14:e dag, eller oftare vid behov. Proverna ska tas i slutet av driftveckan, innan tömning av dammen.

Analys ska utföras av ett ackrediterat laboratorium. Analysresultatet ska skickas till miljöförvaltningen.

Kemiska parametrar vid daglig provtagning

Under den löpande driften ska följande kontrolleras:

• total klorhalt
• fri klorhalt
• pH-värde

Rekommenderade värden:

• Den fria klorhalten bör inte vara under 0,3 mg/l.
• Den totala klorhalten bör inte överstiga 2,0 mg/l.
• Värdet för pH bör ligga inom intervallet 7,2–7,6.

Kontrollen ska göras två gånger per dag, helst på morgonen och mitt på dagen.

Klorvärden ska mätas vid utloppet och resultaten ska dokumenteras.