Tillsyn av livsmedelsverksamhet

Alla livsmedelsföretag ska vara anmälda eller godkända som livsmedelsanläggningar. Det finns också krav på godkännande eller anmälan för vissa verksamheter och livsmedel, till exempel nya livsmedel som inte ätits inom EU tidigare, ekologiska livsmedel och livsmedelstillsatser. Hälsopåståenden får bara göras om påståendena är godkända.

Dricksvattenanläggningar är vattenverk och distributionsanläggningar för dricksvatten. För dessa finns omfattande krav på egenkontroll för att säkerställa att vattnet som levereras till konsumenterna är säkert och av god kvalitet.

EU har en mängd handelsnormer för fiskeri- och vattenbruksprodukter och för jordbruksprodukter. Det gäller till exempel kalvkött, olivolja, matfett och ägg som måste uppfylla vissa krav.

Förpackade livsmedel ska vara märkta med ingrediensförteckning, mängd och hållbarhetsdatum med mera. Inga uppgifter får vara vilseledande.

Inom EU gäller normalt fri handel med livsmedel. Men kött, fågel och ägg som förs in i Sverige från andra EU-länder ska vara salmonellakontrollerade. Vid import av livsmedel från länder utanför EU finns regler för att skydda EU-konsumenterna mot kemikalier, smitta och genmodifierade produkter som är vanligare i andra länder.

Hygien omfattar lokalens utformning och skick, rengöring, personalhygien, skadedjursbekämpning, förvaringstemperaturer och vattenförsörjning.

Hit räknas också företagarens och personalens kunskap om livsmedelshygien och de regler som gäller, samt att företaget följer regler om återkallande av livsmedel som inte är säkra.

Det finns krav gällande tillverkning, förädling och distribution av kontaktmaterial.

Det finns krav på sammansättning och information för livsmedel som är avsedda för särskilda grupper av konsumenter. Det gäller spädbarn, småbarn, speciella medicinska ändamål och kostersättning vid viktkontroll.

Livsmedelsföretagare ska ha ett system för att identifiera risker och kontrollera dem. Den vanligaste risken är nedkylning av varm mat. Företaget ska veta till vilken temperatur maten ska kylas ned och hur lång tid det följs.

Andra risker är tillagning av råvaror som kan innehålla sjukdomsbakterier (till exempel kyckling och köttfärs) och risken att livsmedel innehåller allergener som inte anges i innehållsförteckningen.

Vissa beteckningar för livsmedel är skyddade och får bara användas om livsmedlet uppfyller specifika kriterier. Man får till exempel inte kalla vilken skinka som helst för parmaskinka, bara vissa ostar får säljas som parmesan och all korv får inte säljas som falukorv.

Företag ska kunna spåra alla livsmedel ett steg bakåt. De ska veta varifrån de har köpt varje vara. Företag som säljer vidare till andra företag, till exempel grossister och tillverkare, ska också kunna spåra till vem de har sålt sina varor.

Detta för att man ska kunna spåra livsmedel som visar sig vara farliga, och stoppa fortsatt spridning.

Det finns krav på användningen av livsmedelstillsatser, aromer, enzymer, berikning, vitaminer och mineralämnen.

Det finns en mängd specialregler när det gäller information om olika varor, som kött, fisk, honung, kosttillskott, GMO med mera. Det finns också särskilda regler för nyckelhålsmärkning, näringspåståenden och "fri från"-märkning.

För vissa livsmedelsverksamheter finns det specifika krav på hur man ska utföra egenkontroll, det gäller till exempel vid produktion av konserver.

Det finns en mängd varustandarder för livsmedel. Det gäller till exempel kaffe, kakao, honung, messmör, smältost och cider som måste uppfylla vissa krav.

Avvikelser som inte passar in i någon av de andra områdena.