Vi använder kakor (cookies) för att ge dig bästa möjliga funktion på vår webbplats. Innan du godkänt sätter vi bara nödvändiga kakor. Du kan välja vilka kakor vi får använda.
Här hittar du som är fastighetsägare information om ditt ansvar enligt miljöbalken och om miljöförvaltningens tillsyn och avgifter. Samma ansvar gäller för alla former av fastighetsägare: privata, kommunala och bostadsrättsföreningar.
Som fastighetsägare ansvarar du för att underhålla och sköta fastigheten så att hyresgäster eller boende inte får besvär eller blir sjuka av brister i byggnaden. Du ansvarar också för att fastigheten inte orsakar skador på miljön.
Egenkontroll är grunden
Enligt miljöbalken är du skyldig att ha en god egenkontroll. Egenkontroll är ett förebyggande arbete där du planerar och kontrollerar din verksamhet regelbundet så att hälsoproblem hos boende eller skador på miljön kan undvikas. Egenkontrollen omfattar organisation, rutiner, åtgärder och liknande.
Dokumentation underlättar
En väl genomtänkt dokumentation underlättar bedömningar av slitage och risker. Dokumentation underlättar också när nyanställda ska introduceras och säkerställer att kunskapen stannar i verksamheten. Dokumentationen är en bra hjälp för att kunna visa upp att du efterlever de krav som ställs från myndigheter.
Tydlig information
Något som faller utanför den lagstadgade egenkontrollen, men som kan vara minst lika viktigt för att förebygga och lösa många problem, är dialogen med de boende. Genom tydlig information och god kommunikation kan de boende förstå fastighetsägarens agerande i olika situationer och känna att de blir tagna på allvar.
Bidrag för fönsteråtgärder
Har din fastighet ljudnivåer över 62 dB (decibel) från vägtrafiken kan man få bidrag till fönsteråtgärder, men om du bor i en bostad byggd efter 1980 tar man hänsyn till buller redan i planarbetet och du kan därför inte få bidrag.
Det är många områden som du som fastighetsägare behöver ha kunskap om och ha koll på. Här finns information till de vanligaste områdena, men du behöver undersöka om det även finns något annat i verksamheten som kan innebära risker för människors hälsa och miljön.
Hantering av de boendes avfall
Alla ägare till flerbostadshus är skyldiga att ha ett abonnemang för hämtning av hushållsavfall. I Stockholms kommun är det Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) som har det övergripande ansvaret för avfallshanteringen. Vänd dig till kundtjänst om du behöver göra ändringar i din sophämtning eller om du har frågor om sophantering.
Bestämmelser för avfallshantering finns i miljöbalken och i de lokala renhållningsföreskrifterna.
Kontakt
Stockholm Vatten och Avfall AB Kundtjänst: 08-522 120 00
Abonnemang för insamling av matavfall tecknas med Stockholm Vatten och Avfall. Sedan den 1 januari 2023 är det obligatoriskt för alla hushåll, kontor och övriga verksamheter att samla in sitt matavfall separat.
Från och med 1 januari 2024 är avfallskvarnar inte längre en godkänd metod för separat insamling av matavfall.
Förpackningar ska sorteras separat. Från 2024 tar kommunen över insamling av förpackningsavfall från hushåll. Då måste avfallet hämtas av stadens godkända entreprenörer om din fastighet har fastighetsnära insamling (FNI).
Idag finns inga krav på att förpackningar behöver samlas in fastighetsnära. Boende kan hänvisas till närmaste återvinningsstation. Från 2027 gäller nya regler. Då ska ägare av flerbostadshus kunna erbjuda sortering av förpackningar i anslutning till bostaden.
Returpapper
Returpapper (tidningar) ska sorteras separat. Det finns inga krav på att returpapper ska samlas in fastighetsnära. Boende kan hänvisas till närmaste återvinningsstation. Om din fastighet har fastighetsnära insamling (FNI) måste avfallet hämtas av stadens godkända entreprenörer.
Det ska finnas möjlighet för de boende att lämna grovavfall i anslutning till bostaden minst två gånger per år. Om en permanent lösning med grovsoprum saknas kan fastighetsägaren hyra in en container eller liknande lösning. Avfallet ska hämtas av stadens godkända entreprenörer.
Som fastighetsägaren ska du veta hur mycket energi som används i fastigheten, vilka energikällor som används och vad energin används till. Du ska också ha kunskap om hur energianvändningen kan minskas, effektiviseras och bli mer hållbar.
Miljöförvaltningen gör tillsyn på energianvändning och energieffektivisering i din fastighet. Tillsynen ska leda till bättre hushållning med råvaror och energi och att förnybara energikällor används i första hand.
På energi- och klimatrådgivningens hemsida finns tips och råd om energieffektiviseringar i byggnader. Genom energi- och klimatrådgivningen har du som fastighetsägare möjlighet att få en timmes kostnadsfri och oberoende energirådgivning för fastigheten.
Värmesystemet: Kontroll och inställning av värme- och varmvattensystemet inför uppvärmningssäsongen.
Klimatskalet: Kontroll av tätningslister vid fönster och ytterdörrar.
Ventilationen: Kontroll av fläktar, filter och luftintag.
Belysningen: Kontroll och rengöring av belysningsarmaturer.
Energibesparande åtgärder: Löpande utredning och åtgärder som läggs in i den långsiktiga planeringen.
Hitta fackman
Energieffektiviseringsföretagen samlar leverantörer av energitjänster. Till exempel installatörer, konsulter och tillverkare som erbjuder energieffektivisering till bostadsrättsföreningar.
De vanligaste orsakerna till mögelangrepp inomhus är fuktskadade väggar, tak, golv, eller otillräcklig ventilation. Fuktskador måste alltid åtgärdas annars kan mögel, bakterier och kvalster växa till. Dessutom kan fuktskador leda till nedbrytning av bygg- och inredningsmaterial.
Om något av följande konstateras i en lägenhet kan det finnas anledning att göra ytterligare undersökningar:
Befarad spridning av mögel eller mögellukt från byggnadskonstruktionen eller från till exempel källare, grund eller vind, till bostadsrum eller andra rum där människor vistas.
Fuktskador som innebär en risk för att mögel kan växa till.
Fuktskador som har åtgärdats bristfälligt, till exempel vid uttorkning och utbyte av mögelangripet material.
Synliga fuktskador och fuktfläckar, synligt mögel.
Missfärgningar eller bubblor i mattor och tapeter.
Omfattande kondens på fönstrens insida vid en utetemperatur av cirka -5°C eller lägre.
Du kan behöva anlita en konsult för att utföra en fackmässig utredning. En fuktskadeutredning ska bland annat svara på:
Om det finns synliga fuktskador, till exempel fuktfläckar, saltutslag, missfärgningar, bubblor i mattor, väggar eller tak
Om det finns synligt mögel
Om det luktar mögel eller finns annan avvikande lukt
Vilka typer av fuktkontroller eller fuktmätningar som har utförts tidigare och vad de har visat
Om det finns dolda fukt- eller mögelskador i byggnadens konstruktion, till exempel i väggar, golv eller bjälklag
Om materialprovtagningar har utförts och vad de visat
Om ventilationen är rätt utformad och fungerar som den ska
Informationen från undersökningen måste analyseras noggrant innan det går att dra slutsatser om skadans orsak och omfattning.
Det är förbjudet att röka i lokaler dit allmänheten har tillträde. Till exempel lokaler avsedda för skolverksamhet, barnomsorg, hälso- och sjukvård, lokaler för gemensamt bruk i bostäder och inrättningar med särskild service eller vård.
Förbudet gäller även sådana ytor utomhus som har tak och väggar av mer provisorisk karaktär, som till exempel av presenning eller plast och där luften inte kan passera fritt.
Särskilda utrymmen
Rökning får ske i utrymmen (rum eller bås) som är särskilt avsatta för rökning. På restauranger får dessa rum endast utgöra en mindre del av serveringsställets yta och ingen servering eller liknande verksamhet får ske där. Mat och dryck får inte föras med in i dessa rum.
Det är miljö- och hälsoskyddsnämnden som har tillsynsansvaret över att tobakslagen följs.
Trafikkontoret ansvarar för snöröjning på offentlig mark, förutom på gång- och cykelbanor i parker. De sköts av stadsdelsförvaltningarna.
Snö och is på fastigheten
Fastighetsägare ansvarar för att ta bort snö och istappar på sina fastigheter. Snö och is som skottas ner från taken ska tas omhand i samband med skottningen. Även isbildning som beror på vatten från stuprännor ska åtgärdas av respektive fastighetsägare.
Isidor
Tänk på tillgängligheten vid varningar för snö- och isras. Med systemet Isidor behöver inte hela gångbanan spärras av.
Enligt plan- och bygglagens bestämmelser ska hinder som är enkla att ta bort undanröjas i lokaler dit allmänheten har tillträde. Det kan till exempel handla om att kontrastmarkera glasdörrar och glasväggar så att synskadade gör sig illa på dem.
För att förhindra att legionellabakterier växer till i vattenledningarna är det viktigt att system och ledningar är rätt utformade och att varm- och kallvatten håller rätt temperatur.
Installationer för varmvatten ska vara utformade så att det är lägst 50°C varmvattentemperatur vid tappstället (Boverkets byggregler).
Det ska vara lägst 60°C i varmvattenberedare eller ackumulator.
Kallvattnet ska hålla en temperatur under +20° grader. Om temperaturen på kallvattnet är högre än +20 grader bedöms det vara tjänligt med anmärkning enligt Livsmedelsverkets regler för dricksvatten. Om temperaturen är varmare än 20 grader trots långvarig spolning av kallvattnet ska livsmedelskontrollen på miljöförvaltningen kontaktas.
Temperaturen på samtliga VVC-slingor (inklusive VVC-systemets returledning) ska ha en temperatur på lägst 50 °C. Det bör finnas dokumentation på utgående och ingående tappvarmvatten.
Ta bort eller åtgärda eventuella blindledningar (till exempel felaktigt konstruerade handukstorkar och tappställen som inte, eller sällan används).
Kall- och varmvattenledningar ska inte vara monterade så att de kommer i kontakt med varandra.
Spola tappställen som används sällan.
Kontrollera att alla ventiler på systemet fungerar som de ska och inte är stängda eller igensatta.
Sanering med råttgift på allmän plats får bara göras av utbildad person med särskilt tillstånd eftersom det är klassat som en biocid i behörighetsklass 1 So. Tillstånd ges av Folkhälsomyndigheten eller Arbetsmiljöverket.
Om syftet är att skydda bostäder eller lokaler för allmänna ändamål krävs tillstånd från Folkhälsomyndigheten.
Är syftet att skydda andra platser, exempelvis lagerlokaler, restaurangkök, fabriker och djurstallar dit allmänheten inte har tillträde, krävs tillstånd från Arbetsmiljöverket.
Tillstånd kan behövas från både Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket.
Vid sanering på tomtmark, gårdar till förskolor eller allmänna lekplatser krävs tillstånd från miljöförvaltningen.
Undantag från tillståndsplikten
Akuta punktsaneringar är undantagna från tillståndsplikten, men underrätta miljöförvaltningen senast i samband med att spridningen av biocidprodukter påbörjas. Underrättelsen ska innehålla:
kontaktuppgifter till den som sprider biocidprodukter, samt till den som beställt saneringen,
syftet med bekämpningen,
biocidproduktens namn och registreringsnummer,
mängd som använts vid spridningen,
tidpunkt eller beräknad tidsperiod,
plats för spridningen.
vilka försiktighetsåtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas för att skydda människors hälsa och miljön.
Mer information
Bekämpningsmedel som används vid sanering av skadedjur ska vara godkända av kemikalieinspektionen.
Jordabalkens kapitel 12 reglerar hyresförhållanden och ansvarsfördelning mellan hyresvärd och hyresgäst.
Enligt miljöbalken och jordabalken är det fastighetsägarens ansvar att vidta åtgärder för sanering av ohyra och skadedjur. En hyresvärd är skyldig att vidta åtgärder för att utrota ohyra och skadedjur i bostadslägenhet i sin fastighet. Denna skyldighet gäller även om hyresgästen är den som förorsakat förekomst av ohyra.
Om hyresgästen inte förorsakat förekomsten av ohyra, kan hen kräva ersättning för kostnader hen får för åtgärderna att utrota ohyra. (12 kap 17 § Jordabalken). För att förhindra missförstånd rekommenderas att ta kontakta med sitt försäkringsbolag.
Enfamiljshus
Detta gäller även ägare av enfamiljshus, det vill säga villaägare och radhusboende. Det är deras ansvar att bostaden ska hållas fri från skadedjur och ohyra. Oftast har dessa former av boende en skadedjursförsäkring som är kopplad till villa- eller hemförsäkring som reglerar förekomst och bekämpning av ohyra eller skadedjur.
I situationer där förekomsten av skadedjur är ett faktum bör man ta kontakt med sitt försäkringsbolag.
Vilken temperatur ska det vara i bostaden?
Temperaturen i bostäder bör vara 20-24 grader enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Riktvärdet är att det inte ska vara kallare än 18 grader, annat än vid extrema köldknäppar, eller varmare än 26 grader, annat än vid extrem värmebölja.
En utredning av temperatur och drag ska utföras så långt det är möjligt i enlighet med Folkhälsomyndighetens allmänna råd och Socialstyrelsens kompletterande handbok ”Temperatur inomhus”.
Ventilation, vilka flöden gäller för bostäder?
I bostäder bör det specifika luftflödet (luftomsättningen) inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme. Uteluftflödet bör inte understiga 0,35 liter uteluft per sekund per kvadratmeter golvarea eller 4 liter per sekund och person.
Du kan själv göra en enklare kontroll genom att använda papper eller rök för att kontrollera luftrörelserna vid tillufts- och frånluftsventilerna. Vid misstanke om att luftflödena är bristfälliga är det nödvändigt att låta utföra en fackmässig luftflödesmätning. Kontrollera också att det finns don där uteluften kommer in i bostaden.
Som fastighetsägare ansvarar du för att utreda en störning om en boende klagar på inomhusmiljön.
Den boende kan vända sig till miljöförvaltningen om den anser att fastighetsägaren inte har utrett en störning, eller inte har vidtagit tillräckliga åtgärder. Miljöförvaltningen gör då en bedömning för att se om klagomålet ska drivas vidare eller inte.
Miljöförvaltningen informerar fastighetsägaren om klagomålet och vad störningen gäller.
Fastighetsägaren får möjlighet att bemöta klagomålet. I fastighetsägarens svar ska det framgå hur klagomålet har utretts. Det används sedan som underlag för miljöförvaltningens fortsatta handläggning av ärendet.
Om fastighetsägarens svar visar att klagomålet är noga utrett och att det inte råder någon olägenhet för människors hälsa i bostaden avslutas ärendet. Annars fortsätter miljöförvaltningen att utreda ärendet genom att begära in olika uppgifter från fastighetsägaren.
Ett klagomålsärende avslutas när miljöförvaltningen bedömer att fastighetsägaren vidtagit tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med störningen.
När ett klagomålsärende drivs vidare tar miljöförvaltningen ut en avgift. Avgiften debiteras normalt per timme, enligt taxa. Avgift tas inte ut om det inte går att bevisa att det finns någon olägenhet och om fastighetsägaren uppfyller kravet på egenkontroll.
